Uterum som passar till mycket

Välkomna december med ett glas av Gunnel Englunds prisbelönta glögg på balkongen som i dag fungerar som ett uterum också när det blir kallare ute.

main

BORGÅ. Möjlighet till glasväggar och milda vintrar har förlängt användningstiden för balkonger och förvandlat dem till mångsidiga uterum. Infravärmare som värmer upp personer men inte omgivningen är utmärkta hjälpmedel för att hålla värmen uppe. Det finns också andra sätt att skapa en varm och inbjudande atmosfär.

– Genom att välja kuddar och filtar i varma brutna färger och ha mycket lyktor får man ett uterum som lockar också under de kalla och mörka årstiderna, säger Sasu Heikkilä, från Sasu’s Playhouse i Borgå som specialiserat sig på import av rustika möbler tillverkade av återanvänd teak.

 

Gunnel Englunds glögg har en bas av äppelmust och är därför orangefärgad.

 

Brutna färger skapar värme

Textilier i brutna färger som ockra och bränd orange skapar en varm känsla som kan komma väl till pass under vintermånaderna. Till sommaren går det enkelt att byta ut färger och material på kuddar och filtar för att skapa variation utan att hela inredningen behöver bytas ut.

Begrepp som återvinning och hållbarhet blivit allt mer dominerande också i inredningsvärlden.

– Stolskydd av fårskinn och fårfällar är särskilt populära. Kunderna vill gärna ha produkter av naturmaterial, säger Heikkilä.

En personlig touch får man genom att inreda med egna möbler som inte längre är i användning. Man bör dock komma ihåg att möblerna bör vara av trä och inte av laminat som snabbt förstörs då materialet blir utsatt för fukt.

 

Extra festligt blir det att servera glöggen i champagneglas.

 

Trendig krans enkelt

En som tycker om att själv pyssla och tillverka föremål är företagaren Jenny Hällfors från hobbybutiken Paperipilvi i Borgå. Hon har skapat en enkel men trendig julkrans av tallkvistar, björkkvistar och torkade blommor genom att binda dem på en guldfärgad metallkrans. Sådana finns att få i butiker som säljer hobbymaterial. Förutom ringen av metall behövs det tunn metalltråd eller annat band för att fästa dekorationerna. Vilka material som används beror på vad som finns tillhanda och förstås på egen smak och tycke. Julkransen passar fint in i den rustika inredningen på balkongen och mår bra i den svalare miljön.

Gunnel Englund från ön Pellinge i Borgå skärgård vann med sin äppel-rönnbärsglögg år 2016 det första finländska mästerskapet i mathantverk. I ett senare skede har hon fått ett hedersomnämnande för sina konjakskörsbär.

Englund driver hemmanet Smeds där hon odlar grönsaker, potatis, havre, spelt, bär och frukter. Det nyaste tillägget är en äppelgård med moderna odlingsmetoder.

– Det finns inte tillräckligt med odlingsareal för att det skulle löna sig att endast odla spannmål så jag började odla bär och frukter. Min pappas dröm var att ha en äppelträdgård så kanske det är något som fanns i min ryggrad, säger hon.

 

 

Gunnel Englund vann år 2016 det första finländska mästerskapen i mathantverk med sin äppel-rönnbärsglögg. Glöggkryddor Englund gärna använder är nejlika, muskotblomma och stjärnanis.

 

Mathantverkspris för glögg

För att lära sig att förädla sin skörd har hon deltagit i mathantverkskurser. Det var också där hon kom i kontakt med mathantverksmästerskapet.

Den prisbelönta glöggen har en grund bestående av äppelmust och är därför ljusare i färgen än glögg baserad på vinbär. Glöggen är mildare kryddad än en traditionell glögg och därför vänlig mot magen. Det är ett medvetet val av Englund som konstaterar att hon själv till fullo måste tycka om sin produkt för att kunna sälja den.

Glöggen är kryddad med kanelstång, ingefära, apelsinskal, nejlika, muskotblomma och socker samt litet vanilj från en vaniljstång.

– Till basen av äppelmust blandar man en femtedel rönnbärssaft, säger hon.

Mathantverk har blivit allt populärare. Englund är styrelsemedlem i föreningen Mathantverk i Finland som arbetar för att få synlighet för hantverket.

– I många fall är det producenterna själva som förädlar det som de odlat, säger hon.

Englund kombinerar skötseln av Smeds med sitt arbete för yrkeshögskolan Novia som projektledare för projektet Välmående av vilt.

– Jag lever fortfarande med drömmen att någon gång kunna livnära mig enbart av gården, säger hon. 

 

Text&foto: Marit Björkbacka

1 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta