Utbildningsexport kan bli miljardaffär

Finlands utmärkta rykte inom utbildningssektorn är en resurs som hittills inte alls har utnyttjats till fullo, speciellt i Asien där efterfrågan växer. Företagaren Tuomas Kauppinen vill få till stånd en förändring.

academic-dress-accomplishment-blur-2513993-webb

Det finska skolsystemet är häpnadsväckande berömt i Kina. Många kinesiska experter anser till och med att Finland är något av ett föregångsland, och de känner också till att de finländska lärarna håller berömligt hög klass.

Det kom undervisnings- och kulturministern Sanni Grahn-Laasonen fram till under en rundresa i Kina och det autonoma Hongkong, där hon var hösten 2017 för att marknadsföra det finska kunnandet inom branschen.

Grahn-Laasonens delegation bestod av fler än 20 representanter för universitet och bolag som är specialiserade på olika aspekter av undervisning. Ett av de mest ambitiösa av dessa företag är Edunation, som ekonomen Tuomas Kauppinen var med om att grunda.

”Vårt mål är att det ska finnas 150 000 asiatiska studerande i Finland år 2020. Majoriteten kommer från Kina”, säger Kauppinen.

 

 

Väldiga proportioner

Edunation har sitt huvudkontor i Tammerfors, men Kauppinen har i flera år varit bosatt i olika kinesiska städer. För närvarande bor han i Hongkong där han öppnade Edunations första kontor i Asien.

Till skillnad från Grahn-Laasonen är Kauppinen inte överraskad över att det finska skolsystemet är välkänt i Asien. Under de senaste tio åren har han besökt fler än 200 universitet och högskolor för att skapa kontakter och hitta samarbetspartner.

”Jag har märkt att utbildade asiater i första hand förknippar Finland med ett förträffligt skolsystem, julgubben och en ren natur. Många kommer också ihåg att Nokia är ett finskt bolag”, berättar Kauppinen som själv är gift med en kines.

Edunations ursprungliga mål var att se till att 100 000 asiater skulle studera i Finland år 2020. Det dröjde ändå inte länge förrän Kauppinen insåg att efterfrågan är så stor att 100 000 platser inte räcker till.

”Ifall finska utbildningsanstalter tar emot 3 000 studerande från vart och ett av de kinesiska landskapen innebär det att fler än 90 000 kineser studerar i Finland. Jag är säker på att 3 000 i det här fallet är en alltför låg siffra”, konstaterar han.

Intresset för att studera i Finland är stort också bland annat i Indien och i det likaså folkrika Indonesien. Bägge länders ekonomi utvecklas snabbt, och allt fler familjer har råd att skicka sina barn utomlands.

 

Jag har märkt att utbildade asiater i första hand förknippar Finland med ett förträffligt skolsystem, julgubben och en ren natur. Många kommer också ihåg att Nokia är ett finskt bolag. – Tuomas Kauppinen

 

Finländska trumfkort

Det blir genomgående allt vanligare att asiater studerar utanför sina hemländer. Enligt officiell statistik började till exempel nästan 550 000 kineser studera utomlands i fjol, jämfört med 180 000 år 2008, och kinesiska experter räknar med att siffran har stigit till 800 000 efter fem år.

De flesta väljer att studera i Australien, Storbritannien eller USA. I synnerhet i Australien har utbildningsexporten blivit en så viktig ekonomisk kugge att den i fjol tillförde nästan 20 miljarder euro.

Kauppinen betonar att Finland har många fördelar jämfört med de tre jättarna inom området. Skolsystemet har ett ännu bättre rykte, terminsavgifterna är avsevärt lägre och Finland anses också vara ett tryggare land att leva i.

”I förorenade länder såsom Kina och Indien är Finlands rena natur och goda luftkvalitet dessutom verkliga trumfkort. Jag för därför alltid också fram miljön när jag marknadsför Finland”, berättar Kauppinen.

 

KUNSKAPSUTBYTE. Hongkongs äldsta universitet är ett av de mer än 200 som Tuomas Kauppinen har bekantat sig med. Själv har han varit utbytesstudent i Shanghai, och den positiva upplevelsen inspirerade honom att grunda först Asia Exchange och sedan Edunation. Foto: Björn Ådahl

 

God cirkel

Kauppinen räknar med att den finländska ekonomin får ett tillskott på minst tre miljarder euro ifall 150 000 människor från länder utanför EU studerar i Finland. Hälften kommer från terminsavgifterna och hälften från studerandenas levnadskostnader.

En del av studerandena fortsätter antagligen att ha att göra med Finland efter att de har återvänt till sina hemländer, vilket det finska näringslivet kan dra nytta av, framhåller Kauppinen.

För att det ska vara möjligt att ta emot stora mängder utlänningar måste utbildningsanstalternas campus utvidgas märkbart. Den här byggnadsverksamheten skapar nya arbetsplatser och ekonomisk aktivitet.

”Några universitet och högskolor har försäkrat mig att de är redo att fördubbla sina campus. De inser att det här på många sätt gynnar också städerna som de fungerar i”, berättar Kauppinen.

Samtidigt uppstår det ett behov av nya lektorer och professorer. Kauppinen konstaterar att utbildningsanstalterna därmed vore tvungna att ge fasta tjänster åt de otaliga akademikerna som i dagens läge bara kan hoppas på att få tidsbegränsade anställningar.

”Med hjälp av de nya intäkterna från termins­avgifterna kan universiteten dess­utom anställa högklassiga utländska lärare. Det här gagnar också de finländska studerandena.”

 

Mighty Eagle som rådgivare

För drygt tio år sedan grundade Kauppinen och vännen Harri Suominen bolaget Asia Exchange som är inriktat på att få västerlänningar att studera i Asien. Varje år ser bolaget till att ungefär 1 000 studerande från tiotals olika västländer får börja studera vid asiatiska universitet.

När de finska utbildningsanstalterna i fjol fick tillstånd att införa terminsavgifter för studerande från länder som inte hör till EU insåg Kauppinen och Suominen att de kunde göra en helomvändning. De grundade Edunation och började locka asiater att studera i Finland.

”Vi räknar med att nästa år rekrytera 30 000 asiatiska studerande. De tas emot av bland andra yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors och det tekniska universitetet i Villmanstrand”, berättar Kauppinen.

Konsulten Peter ”Mighty Eagle” Vesterbacka, tidigare marknadsförare och affärsutvecklare vid Rovio, fungerar som råd­givare för både Asia Exchange och Edunation. Kauppinen säger att de har stor nytta av Vesterbacka, för han vet hur man snabbt kan få saker och ting till stånd.

Undervisnings- och kulturministern Grahn-Laasonen känner till Edunations planer. Hon säger att det är bra att det finns ambitiösa finska bolag också inom den här branschen.

Denna artikel utgavs ursprungligen i Affärsmagasinet Forum 11 2017

 

 


 

 

PEDAGOGIK PÅ EXPORT

Många spjutspetsar

Under Sanni Grahn-Laasonens rundresa 2017 slöt finländska högskolor och företag 15 samarbets­avtal med kinesiska partner inom utbildningssektorn. Bland annat ska ett nytt finskt-kinesiskt utbildningsprogram tas i bruk i två universitet, och i Peking ska det finska företaget Educluster öppna en skola som enbart använder finska undervisningsmetoder.

Svenska teaterns förra teaterchef Johan Storgård har å sin sida grundat bolaget Dibi Academy som i oktober öppnade en första förskola i Kina. Den fungerar i samband med ett av de största köpcentrumen i Peking.

De högst fem år gamla barnen tillbringar ett par timmar per dag i skolan. Metoderna är finska vilket betyder att de avviker avsevärt från dem som är i bruk i andra förskolor i huvudstaden.

Tre finländska lärare undervisar barnen bland annat i matematik, musik och konst. Lärarna pratar engelska och en kinesisk kollega översätter allt till kinesiska.

Dibis kinesiska partner ansvarar för affärsverksamheten medan finländarna står för allt som har att göra med undervisningen. Dibi vill nu öppna förskolor i så många kinesiska städer som möjligt.

0 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta