Malenas guldkanter på burk

Sitter i bilgaraget, mitt på golvet, med kaos runt om mig. Meningen var att jag äntligen skulle ta tag i flyttlådorna. Ni vet det där man borde gjort på en gång, för annars vet man aldrig när det blir av. Nu hade jag öppnat upp några stora papplådor och tömt ut innehållet på golvet. Får se en sak som verkligen får det att glittra till i hjärtat. Min guldkantsburk. 

malenami-juli-1

Sitter i bilgaraget, mitt på golvet, med kaos runt om mig. Meningen var att jag äntligen skulle ta tag i flyttlådorna. Ni vet det där man borde gjort på en gång, för annars vet man aldrig när det blir av. Nu hade jag öppnat upp några stora papplådor och tömt ut innehållet på golvet. Får se en sak som verkligen får det att glittra till i hjärtat. Min guldkantsburk.

Tar tag i burken som jag inte sett på länge, men som betyder så mycket för mig. Innan flytten stod den alltid framme. Allt kaos runt om mig försvinner, jag sätter mig ner på en hög papper, hållandes burken med båda händerna. Den rosa rosetten runt om är inte lika piffig mer, som den var den dagen burken kom på posten. Från en anonym sändare. Locket har stuvats upp otaliga gånger. Inne i burken finns en skatt. En skatt bestående av små handskrivna lappar. Lappar med citat jag skrivit genom åren på min blogg. Tänk att någon skrivit ned dem till mig.

När jag började blogga, för snart elva år sedan, var det givet att bloggen skulle heta ”Guldkanter i vardagen”. Jag ville välja ut de fina stunderna i min vardag och berätta om dem. Genom åren, trots att livet varit upp och ner, har bloggen många gånger hjälpt mig att hitta just de där guldkanterna. Att i de mest ledsna stunder kunna tänka att ”nej, nu samlar vi upp kjolfållarna, torkar snoret och gör något bra utan det här!”.

Aldrig kunde jag drömma om vilken kraft mina ord skulle få. Jag minns alla citaten mycket väl. Egentligen behöver de inte sitt sammanhang, utan står väl på sina egna ben. Vissa är konkreta, andra mer poetiska. De fyller mig med kraft, skingrar mina tvivel.

Stiger upp, ser kaoset av flyttlådor runtom mig. Bara att ta tag i det igen. Tänker på hur viktigt det är att vi är snälla mot varandra. Håll inte tillbaka din uppskattning, den kan förändra så mycket. En fin handling kan följa med en människa i åratal, rent av hela livet. Oavsett om det gäller arbets-, familj- eller fritidsliv. Så säg det. Mena det. Precis som min anonyme lappskrivare påverkat mitt liv.

Tar in burken och ställer den på mitt skrivbord. Där får den stå och påminna mig om hur fantastiskt bra jag är. Det får jag känna. Precis som du får. Och du, tveka aldrig att låta någon annan känna det. För innerst inne är vi alla fantastisk bra.

 

Tack du anonyme burkvän för en guldkantad gåva. 

 

 

 

12.2.2011

Jag är i grunden accepterad och älskad precis som jag är.

 

20.8.2013

It’s ok to be scared and awesome.

 

8.11.2011 

Efter varje intervju lär jag man känna sig själv lite bättre.

 

2.1.2012

Mormor var in till kontoret. Hon brukar komma in på förmiddagarna, i jeans och 86år. Idag berättade hon igen om när hon serverade ”sakemannit” vid Stadshotellet under kriget. Hur soldaternas stövel ekade i stentrapporna. Och den ensamma soldatens alltid stod vakt vid porten och önskade mormor ”Gute nacht!”. Sen tar hon en Marianne-godis från skålen på glasbordet och skuttar iväg till Halpa-Halli. Lämnar oss glada med höjda ögonbryn och ett nästan ekande tomrum efter sig.

 

18.2.2011

Köpte fem buketter rosor. För ibland skall man det.

 

5.1.2013

Att lyfta varandra och vara glada för varandras framgång och lycka kan ibland vara lite svårt. Jag förstår att de kan tänka så. Jag förlåter dem.

 

3.2.2011

Tänk så livet kan bli, om man vill! Först hittar man på tokigheter i huvudet, skriver ner dem och så blir det så!

 

8.2.2014

Duvgrå och puder, brutna, de vackraste färgerna som finns enligt mitt tycke. Färger med en historia, ett djup. Nästan en mystik. De är inte självklara och har inte direkt ett namn. Man måste se den för att förstå.

 

12.2.2011

Jag tänker inte skämmas och be om ursäkt för att jag vill göra mig så vacker som jag känner mig.

 

24.9.2008

Att ha en mamma så fin som du gör mig stark.

 

8.12.2013

Det är man själv som måste öppna dörrarna. Framgång är ingen slump.

 

20.8.2013

Jag tycker man skall stänga ögonen och hitta lyckan inifrån. Jag har sett en blåval hoppa upp i luften i Azorerna, så en väska kommer aldrig att göra mig lycklig.

 

22.4.2011

Själens ärr finns där och de har kanske lärt oss en del om livet. Utan dem vore vi inte så starka och vackra som vi är nu.

 

Text & foto: Malena Björndahl

2 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta

Skriv en kommentar

Din e-post kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *