I Berghäll hittar många unga bostadsköpare sitt första hem

Tidigare arbetarstadsdelen Berghäll är numera trendig hemvist för unga och ensamboende. En bidragande orsak är andelen små bostäder som är den största i Helsingfors.

Berghäll hör till de mest tättbebyggda områdena i Finland. Till landmärkena hör Berghälls kyrka, ritad av Lars Sonck.
I samarbete med Aktia Fastighetsförmedling

 

Sonja Rajanen, Aktia fastighetsförmedling

Heidi Ilman, Aktia fastighetsförmedling

– Berghäll har redan länge varit populärt men under senaste år har det kommit till många nya trendiga restauranger, kaféer, barer och evenemang – sådant som drar till sig unga vuxna. Det är lite som ett eget samhälle. De som bor där känner stolthet och sammanhållningen är god, säger Sonja Rajanen, mäklare vid Aktia Fastighetsförmedling.

Också ur mäklarsynvinkel är det ett trevligt område att jobba med.

– En stor andel av bostäderna är små, finns ofta i välskötta hus och intresserar många köpare, också investerare, säger mäklaren Heidi Illman.

Hela 90 procent av bostäderna i Berghäll utgörs av ettor och tvåor. Det lockar framförallt unga och enpersonshushåll. Andelen enpersonshushåll i området ligger på 63 procent.

Till att efterfrågan på bostäder är god bidrar också bra förbindelser, bra serviceutbud samt en prisnivå som är lägre än i södra Helsingfors.

Rätt pris – snabb affär

I fjol var den genomsnittliga bostaden som såldes i Berghäll 42 kvadratmeter stor, 76 år gammal och hade ett kvadratmeterpris på 6 128 euro. För delområdet Broholmen var motsvarande siffror 72 kvadratmeter, 99 år och 6 948 euro.

– Finns det havsutsikt såsom på Broholmen höjer det genast priserna. Att tala om medelpriser för Berghäll är lite svårt eftersom mycket beror på vilken gata det handlar om. Vissa gator är populärare än andra. Är huset gammalt och har alla större renoveringar gjorda hör det till saker som höjer värdet, liksom också om bostaden har parkutsikt och ligger på en högt belägen våning, säger Sonja Rajanen.

Karaktäristiskt för bostadshandeln i Berghäll är att det för många köpare handlar om den allra första bostadsaffären. Om familjen sedan växer väljer många att flytta bort. Omsättningen bland invånarna är också den största i staden. Den genomsnittliga boendetiden ligger på 3,5 år.

I och med att bostäderna är små brukar också försäljningstiden vara kort, mellan en till två månader.

– Här gäller samma som för alla andra områden – är prissättningen rätt går bostaden snabbt åt, säger Sonja Rajanen.

Enligt statistiken bor lite drygt hälften av invånarna i Berghäll på hyra. En sökning på en av de stora hyresportalerna ger vid handen ett utbud på närmare 100 lediga hyresbostäder i området just nu.

– Att det finns så pass mycket tillgängligt boende bidrar till att man bör vara realistisk i prissättningen, säger Rajanen.

Förändringar

Utvecklingen i framtiden? Sonja Rajanen påpekar att i synnerhet Hagnäs är ett område som kommer att förändras. Arbetena med att göra om Tavastvägen till en så kallad kollektivtrafikgata är i startgroparna. Nya hus planeras bland annat vid Hagnässtranden. Byggs Centrumslingan kommer en av stationerna att finnas i Hagnäs och användas av uppskattningsvis 80 000 människor per dag.

– Hur till exempel ändringarna av Tavastvägen kommer att påverka bostadspriserna är för tidigt att säga något om. Ombyggnaden kommer ändå att ses som ett plus när den är klar. Biltrafiken minskar och egen cykelbana byggs, men man kommer fortfarande att kunna köra in till gårdarna med bil, säger Sonja Rajanen.

Hittills har prisnivån i Berghäll stigit i jämn takt.

– Alltid när man tänkt att nu är taket nått har prisstegringen fortsatt. Också i bolag där det gjorts omfattande stambyten till höga kostnader per kvadratmeter har bostäderna gått åt, säger Heidi Illman.

Har ni några tips till den som funderar på att köpa bostad i Berghäll?

– Som alltid lönar det sig att titta på hur husbolaget är skött och att alla grundläggande saker är i skick. Är det större renoveringar på kommande ska man inte låta sig avskräckas, men ta det i beaktande och se till att man klarar av att betala boendekostnaderna utgående från det, säger Heidi Illman.

– Många av de gamla bostäderna på området är fortfarande i ursprungsskick. Renoverar man tycker jag att man försöka spara av de gamla, fina detaljerna och av den gamla känslan, säger Sonja Rajanen.

Text: Agneta Sjöberg

 

Från betesmark till bostadsområde

Fram till mitten av 1800-talet användes området som i dag är Berghäll huvudsakligen till odling och bete.

I samband med industrialiseringen på 1860-talet blev Berghäll blev ett viktigt bostadsområde för arbetarklassen. Befolkningen ökade snabbt, vilket skapade en stor efterfrågan på bostäder. Detaljplanen för Broholmen och linjerna i Berghäll blev klar i slutet av 1890-talet, medan detaljplanen för det övriga Berghäll fastställdes 1901.

Bebyggelsen bestod inledningsvis främst av hela kvarter med tvåvåningshus i trä. Byggandet av våningshusen i sten på Broholmen inleddes i början av 1900-talet.

På 1950- och 1960-talen förändrades den yttre stadsbilden i Berghäll. De flesta trähuskvarteren på linjerna revs och ersattes av stenhus med 6–9 våningar.

Vid 1990-talets början var Berghäll så gott som utbyggt.

 

Genomsnittspriser i Berghäll och Broholmen

År 2017 låg det genomsnittliga kvadratmeterpriset för en bostad i Berghäll på 5 907 euro. I fjol steg det till 6 128 euro.

På Broholmen var det genomsnittliga kvadratmeterpriset 6 381 euro år 2017 och 6 948 euro år 2018.

Källa: Helsingfors stadsmiljöns webbplats för stadens parker – vihreatsylit.fi, Hintaseurantapalvelu.fi

7 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta

Skriv en kommentar

Din e-post kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *