Husbolagets gård eller egen gård

Sommartid är det skönt att vistas ute, och då värnar man särskilt om den egna gården och dess gränser. Gårdsplanerna kring höghus upplevs automatiskt som bolagets allmänna område, men när det kommer till lofthus eller radhus är det inte alltid helt klart.

marika

Juridiskt sett omfattas husbolagets gårdsområde för det mesta av bolagets besittningsrätt, oavsett om det handlar om hög-, rad- eller parhus. Det betyder att aktieägarna inte utan bolagets lov får plantera buskar, blommor eller träd i bolagets gårdsområde. Gården är i aktieägarnas besittning endast då det finns en uttrycklig bestämmelse om besittningsrätten i bolagsordningen eller ett beslut från en bolagsstämma i ärendet. Om gårdar har fördelats endast med bolagsstämmans beslut, handlar det inte om besittningsrätt utan snarare om användningsrätt. 

I radhus har aktieägarna ofta en så kallad lägenhetsvis gård till sitt förfogande, som de sköter och använder som en egen gård. Aktieägarna har en relativt omfattande rätt till ändringsarbeten i de utrymmen de besitter, men i oklara fall är det alltid bäst att höra sig för hos bolaget om det handlar om besittnings- eller användningsrätt. Högsta domstolens beslut om en aktieägares rätt att utföra ändringsarbeten på gården till ett radhus, gav inte samma rätt till dessa ändringsarbeten som till ändringar i bostaden, eftersom det i bolagsordningen inte hade angetts att aktieägarnas aktieinnehav även berättigade till besittning av gårdsområdet. Det vill säga, i detta fall inskränkte sig besittningsrätten endast till utrymmena inomhus och för gårdsområdet gällde användningsrätt.

Man kan inte heller bygga vad som helst på gården även om man har besittningsrätt till den. Ändringarna kan till exempel inverka på bolagets fasad eller ha konsekvenser för grannarna varför nödvändiga lov och tillstånd från både bolaget och byggnadstillsynsmyndigheten ska vara i ordning. Konstruktionerna får inte heller orsaka grannarna olägenhet.

När det byggs på gården är det viktigt att komma ihåg likställighetsprincipen. Om en aktieägare får lov till ett specialbygge, bör detta lov i framtiden även ges andra aktieägare i samma ställning. När ett sådant ärende kommer upp första gången ska man helst låta bolagsstämman avgöra saken som ett principbeslut. Det kan handla om större planteringar, altanens mått eller rätten att glasa in den. 

Utöver att bolaget ger lov ska även loven och tillstånden från myndigheterna beaktas. I planområden får man vanligen inte utföra markanläggningsarbeten som förändrar landskapet, som att fälla träd eller motsvarande åtgärder, utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten. Bolagets styrelse kan ansöka om tillståndet eller aktieägaren själv med fullmakt av styrelsen. Tillstånd behövs inte för mindre åtgärder som att avlägsna buskar, men man måste alltid komma ihåg att praxis kan variera i olika kommuner. 

I väntan på sommar och surrande flugor. 

 

 

 

Medlemskapet lönar sig  www.uusimaa.fi/fsf

 


Marika Sipilä

Verksamhetsledare, Finlands Svenska Fastighetsförening rf

0 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta