Debut för autonom aerodynamik

Rubrikerna domineras av självkörande bilar, men en del observatörer menar att vi kan hoppa över detta tekniska steg i utvecklingen och gå direkt till självflygande passagerardrönare.

main

Autonoma drönare kan inte bara befria oss från dessa oproduktiva timmar i bilköer – övergången från daglig transport som inkluderar en höjddimension skulle innebära ett verkligt paradigmskifte.

Tesla, BMW, Volvo och Uber liksom teknik­jättarna Google (Alphabet) och Apple utvecklar alla teknik för självkörande bilar. Men teknikobservatörer påminner om skrönan om vad Henry Ford sade i början av förra seklet: ”Om du frågar människor vad de helst vill ha, svarar de inte ’en bil’, de svarar: ’en snabbare häst’.”

På samma sätt menar fantaster att självkörande bilar bara är en förbättring av existerande transportmedel. Självflygande drönare skulle däremot innebära något helt nytt.

 

Ingen pilotlicens

Flygande bilar är fordon som kan parkeras i garaget för att sedan köras ut på gatan och vid behov fälla ut vingar för att fortsätta resan i luften. Flera företag arbetar på att förverkliga den drömmen.

Massachusetts-baserade Terrafugia tog redan 2017 förbeställningar på sin Transition och lovar leverans inom tre år. Men skeptiker hävdar att de träningstimmar som krävs för en pilotlicens skulle begränsa marknaden också för en framgångsrik flygande bil.

Förutsatt att myndigheterna ger klartecken skulle självflygande drönare däremot i ett slag ge en betydligt större marknad. Först ut blir, åtminstone enligt nuvarande planer, kinesiska Ehang som i juli 2017 skulle debutera sin Ehang 184 som en flygande taxi i Dubai. Den ska kunna transportera en last av 100 kilo, enligt PR-materialet en lättviktig passagerare och en mindre resväska, i en hastighet av 100 kilometer i timmen. Med laddat batteri ska det räcka för en halvtimmes flygtur, upp till 50 kilometer. Drönaren är byggd för att klara höjder upp till 3 500 meter men kommer normalt att flyga 350 till 500 meter över marken.

Allt användaren behöver göra är att skriva in destinationen och trycka på en startknapp.

 

 

FLYGANDE MOTORCYKEL. Hoverbike P1, utvecklad av brittiska Malloy Aeronautics, i samarbete med USA:s Army Research Laboratory. Foto: Hoverbike

 

På mode

En rad företag arbetar på liknande projekt. Medan Ehang 184 har åtta rotorer utvecklar tyska E-volo sin Volocopter VC200 med arton rotorer. Brittiska Malloy Aero­nautics, i samarbete med USA:s Army Research Laboratory, försöker sig på en drönare som användaren sitter på som en motorcykel. Israeliska Urban Aeronautics hoppas att dess Cormorant, kapabel att transportera 500 kilo i en hastighet av 185 kilometer i timmen ska nå marknaden år 2020 med ett väntat pris av 14 miljoner dollar.

Flera andra företag har liknande ambitioner. En av Googles grundare, Larry Page, har investerat mer än 100 miljoner dollar i två nystartade företag i Silicon Valley, Kitty Hawk och Zee.Aero. Joby Aviation utvecklar ett tvåsitsigt elektriskt flygplan, S2.

 

Om du frågar människor vad de helst vill ha, svarar de inte ’en bil’, de svarar: ’en snabbare häst.

 

Europeiska flygjätten Airbus har baserat sitt mest futuristiska projekt i Silicon Valley och hoppas att i slutet av året provflyga passagerardrönaren Vahana. Taxialternativet Uber har startat sitt eget projekt, Uber Elevate, och anställde Mark Moore som har 30 års teknisk erfarenhet från rymd­flygstyrelsen Nasa. Tillverkare av mindre drönare som DJI, Hubsan och 3D Robotics räknas liksom Amazon som möjliga intressenter på denna marknad.

 

Våghalsigt

Flera entusiaster menar att det skulle vara tekniskt lättare att utveckla system för autonom luftburen transport eftersom luften ger fler möjligheter till undan­manövrar för att undvika kollisioner. Men skeptiker säger att markbunden transport ger bättre möjlighet att överleva en krasch.

Drönarprojekt som använder flera rotorer, drivna av separata motorer ska enligt projektledarna ge farkosten kapacitet att fortsätta flyga också om någon motor eller rotor havererar. Kinesiska Ehang programmerar sin 184-modell att finna närmaste säkra landningsplats i händelse av något missöde. Tyska Volocoptern har en fallskärm som lugnt och stilla skulle låta farkost, med passagerare ombord, sänka sig mot marken. Men Airbus hävdar att medan sensorer för självkörande bilar är långt utvecklade, existerar ännu inga tillförlitliga system för att undvika incidenter i luften.

 

 

Full autonomi. Landningspunkterna för den självstyrda, eldrivna drönartaxin Ehang 184 identifieras via kameran. Vågar du stiga ombord? Debuten sker i Dubai i juli. Foto: Ehang

 

Drone-as-a-Service

Ändå framhåller flyg­experter att civila flygplan redan i dag flygs med autopilot, framförallt vid start och landning, om än under en pilots vakande öga. Observatörer menar att drönarna först kan tvingas bevisa sig säkra genom att flyga last, innan de tillåts ta passagerare.

De flesta av projekten arbetar med elektricitet som kraftkälla. Som Ehangs flygtid på bara 30 minuter visar innebär det en stark begränsning. Optimister hoppas på radikala nya genombrott i batteriteknik. Kanske har Seattle-företaget Laser Motive en mer framkomlig lösning för laddning av batterierna under flygning. År 2012 förlängdes flygtiden för Lockheed Martins Stalker Unmanned Aerial System med 2 400 procent till 48 timmar när lasrar riktades mot solceller monterade på drönaren.

En anledning till att Uber visar intresse för denna utveckling är att drönare med tillräcklig kapacitet väntas bli alltför kostbara för att parkeras i varje familjs garage. Det blir effektivare för konsumenten att bara hyra taxi­drönare som en tjänst vid behov. ν

Denna artikel utgavs ursprungligen i Affärsmagasinet Forum 4 2017

 


Autopilot i Dubai

Att Dubai hoppas gå i spetsen för utvecklingen med självstyrande drönare är ingen tillfällighet. Staden har redan världens längsta förarfria tunnelbanesystem. Ytterligare har staden som mål att år 2030 genomföra 25 procent av lokala transporter med förarlösa fordon. I fjol inledde Dubai ett testprogram med franska autonoma skyttelservicen Easymile, och man har också skrivit avtal med Hyperloop One att studera Tesla-grundaren Elon Musks vision om snabb masstransport i en vakuumtub mellan Dubai och Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi .

0 Jag gillar detta
0 Jag gillar inte detta