Att sortera avfall är ingen raketvetenskap - det sparar både natur och pengar

På hösten flyttas, renoveras och städas det skåp i många husbolag. I regel leder det till att mängden avfall ökar, som genast märks i husbolagets sophus ute på gården.

main-big

Jag stiger in i vårt sophus och ser ett par kärl som svämmar över och föremål av olika slag bredvid kärlen. Jag öppnar locket på alla kärl och tittar efter vad de innehåller. I åtminstone fyra av de nio avfallskärlen finns avfall som inte hör dit. I synnerhet kärlet för blandat avfall har mycket avfall som kunde ha sorterats. Situationen är bekant i många husbolag. Borde det tillsättas en sopexpert i husbolaget – vissa har ju energiexperter? Vad till hjälp för att underlätta sorteringen? Hur motivera och instruera hela husbolaget att sortera rätt? Om en del av de boende inte sorterar sina sopor, kan även de övrigas iver minska.

I många husbolag finns det vid varje kärl både en bild och en uppräkning av vad som får läggas i kärlet. Trots det hamnar en del av soporna i fel kärl. Dessutom ökar varje föremål som inte hör hemma i sophuset avfallskostnaderna relativt mycket. Alla har vi säkert någon gång råkat på en soffa eller tv som dumpats där och för vilka den riktiga platsen är en återvinningscentral. Många städer har även insamlingsbilar som regelbundet kör runt och som man avgiftsfritt kan lämna farligt avfall från hemmet till, som målarfärger eller elektronik.

Avfallskostnaderna är en obligatorisk utgift i husbolagets totala kostnader, men man kan lätt påverka deras storlek. Att tömma det blandade avfallet är allra dyrast. Också med tanke på detta är det bra att sortera. Det sparar pengar när hemmets avfall sorteras i olika kärl. Samtidigt får man sig vanligtvis en tankeställare när man märker hur mycket papp det sist och slutligen blir, och som liksom plastförpackningar tar en massa rum i blandavfallskärlet. Barn är vanligtvis ivriga att sortera och kan vid behov också påpeka för sina föräldrar om något verkar hamna i fel kärl.

Sorteringen har också betydelse för miljön. En person producerar cirka 290 kilo avfall om året. Få vill lämna problematiska soptippar eller förorenad natur till efterföljande generationer. Vi är alla ansvariga för att sortera vårt eget avfall.

Avfallslagstiftningen revideras som bäst och reformerna träder i kraft i början av nästa år. Enligt den nya lagstiftningen ska alla husbolag med minst 5 bostäder ha separata insamlingskärl för plast, bioavfall, glas och metall. Husbolagen bör bereda sig på att göra ändringar i sina soprum eller på sina sopställen eftersom nya avfallskärl kräver mer plats.

Studier visar att sorteringen ökar när den görs så enkel som möjligt. Önskvärt är att man på detta sätt får så många som möjligt i husbolagen att sortera sitt avfall. Sorteringen underlättas av att man inte längre behöver transportera avfall till regionala återvinningscentraler eller andra mottagningsställen.

 

 

Marika Sipilä

Verksamhetsledare, Finlands Svenska Fastighetsförening rf

0 Jag gillar detta
1 Jag gillar inte detta